Mina valfrågor

Det finns många saker som jag skulle vilja förändra till det bättre i Sverige och Västerbotten, men av allt detta är det fem områden jag brinner lite extra för. Jag gräver där jag står, det är mitt motto, och därför är det också naturligt att följande frågor upptar en stor del av min agenda:

Företagande
Vi måste hjälpa företagen att våga anställa människor och även underlätta för ungdomar att starta företag. Företagen är framtiden och utan konkurrenskraftiga företag blir det svårt för Sverige och Västerbotten att leva och utvecklas.

Jag bor själv i ett företagarsamhälle och här försörjer företagen inte bara Bygdsiljums invånare utan även många människor i byarna runt omkring. När man pratar med företagarna själva så säger alla att de önskar en sänkning av arbetsgivaravgifterna. Globaliseringen finns redan runt knuten och kommer att göra sig allt mer gällande. Många konkurrerar idag med logistik och kvalitet, men även priserna på varor och tjänster måste bli mer konkurrenskraftiga.

Om det inte är lika dyrt att anställa personal kommer fler företag att våga anställa – det är jag och många fler med mig övertygade om. Fler anställningar leder till ökad försäljning vilket i sin tur minskar arbetslöshet och ger mer slantar i statskassan – slantar som exempelvis kan gå till offentlig sektor.

Många företagare betonar också vikten av att transportstödet inte får minskas – då kommer konkurrensen med andra företag i södra Sverige att snedvridas. Detta är också någonting jag vill slå vakt om eftersom det är viktigt för Norrlands överlevnad.

Jag vill jobba för:

Sänkta arbetsgivaravgifter.
Att bibehålla transportstödet för Norrland..
Att göra det lättare för småföretagare och nya företagare att låna pengar exempelvis genom fler tillgängliga riskkapitalbolag.
Att återföra några ören per kwh till de kraftproducerande kommunerna. Dessa slantar kan exempelvis användas till lokalt riskkapital.

Det gröna Västerbotten
Människan har i alla tider påverkat sin omgivning – och påverkats av den. Genom historien har vi satt allt större spår och ekologiska ”fotavtryck”. Vi har genom årtusenden gått från jägarsamhället via jordbrukssamhället till att dag befinna oss i industri- och informationssamhället. Avtrycken från varje människa blir allt större och större på miljön för varje generation, speciellt nu när industrialiseringen också tagit ordenlig fart i folkrika länder som Kina och Indien. Detta sätter ett alltmer ökande tryck på den globala miljön och på jordens ändliga resurser.

Sverige och världen är idag beroende av olja och andra fossila bränslen. Dessa bränslen är inte förnyelsebara och kommer inom en inte allt för avlägsen framtid att ta slut. Det är därför av största vikt att vi redan nu börjar ställa om vår energianvändning till förnyelsebara drivmedel och energiformer. Denna omställning är också nödvändig för att vi i framtiden ska kunna rädda miljön.

Kommer jag in i riksdagen kommer jag att kämpa för att Sverige och Västerbotten på sikt ska bli fritt från fossila bränslen och bli självförsörjande på förnyelsebara biodrivmedel, t ex etanol. Vi har i Västerbotten stora möjligheter att bli ledande på att tillverka etanol baserad på skogsråvara. Det finns redan idag planer på ett par etanolfabriker i länet inom ramen för Biofuel region. Jag vill underlätta för detta att komma igång med sin verksamhet. Detta skulle också skapa en mängd nya arbeten inom de gröna näringarna i länet och bidra till ett mer lönsamt skogs- och jordbruk.

Med hjälp av de gröna näringarna finns det stor potential att utveckla landsbygden och göra hela Sverige mer attraktiv att bo och leva i, med de gröna näringarna följer möjligheten att kunna bo och verka överallt.

Från Brundtlandkommissionen 1987:
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Det här vill jag jobba för:

Ökad satsning på alternativa energikällor – till exempel sol-, vind-, och vågkraft.
En ökad satsning på att utveckla alternativa drivmedel och biobränslen – till exempel etanol.
Att det byggs etanolfabriker i Västerbotten inom ramen för Biofuel region (se www. biofuelregion.se).
Ökad satsning på de gröna näringarna och förädling av lokala resurser.
Sunda, säkra och lokalt producerade livsmedel.
Ett nej till brytning av uran i Västerbotten.
Mer miljövänlig transportsektor.
Att Norrbottniabanan verkligen byggs.

Integration
In- och utvandringen har pågått i alla tider. De flesta av våra förfäder var invandrare. De var en stor tillgång för vårt land och med deras hjälp har Sverige utvecklats till det land det är idag. Så har det varit och så kommer det alltid att vara.

Sverige/Västerbotten är fullt av nya svenskar med bred kompetens som tyvärr inte alltid tillvaratas. Det måste vi bli bättre på. Vi måste i flyktingmottagandet få ett ökat fokus på att behandla invandrarna som de resurser de faktiskt är. Det är nödvändigt att vi kommer bort från offermentaliteten i flyktinghanteringen. De människor som kommer till Sverige/Västerbotten är på olika sätt unika och har stora möjligheter – det som behövs är rätt förutsättningar. Olikheterna ska ses som en tillgång för Sverige. Gränserna mellan länder och regioner suddas ut och globaliseringen gör sig allt mer gällande i Sverige och i Västerbotten - därför vore vi dumma om vi inte nyttjade den mångkulturella kunskapsbank vi har framför näsan.

Här vill jag jobba för:

Att asylsökanden så snart som möjligt ska få tillträde till arbetsmarknaden. Detta är det bästa sättet för integration och språkinlärning.
Ökade förutsättningar för frivilligorganisationer att hjälpa nya svenskar att komma in i samhället.
Att anpassa SFI-utbildningen (Svenska För Invandrare) efter deltagarna. Idag kan kunskapsnivåerna skilja sig väsentligt.
Att minska byråkratin kring asyl- och integrationsärenden. Människor far illa av isolation och utanförskap.
Att placera attraktiva utbildningar även i invandrartäta områden.
Olika typer av boenden i bostadsområden. En dylik mix attraherar olika grupper att bosätta sig i området och detta skapar fler naturiga kontaktytor för både gamla och nya svenskar.

Skolan
Den svenska skolan måste förändras och som ”gammal” lärare har jag sett en del som definitivt måste förbättras. Forskning visar att svenska barn halkat efter rejält kunskapsmässigt i jämförelse med elever i andra europeiska länder. Även på lärarhögskolan började effektiviseringarna för drygt tio år sedan - istället för låg-, mellan- och högstadielärare kom ett-till-sju-lärare och fyra-till-nio-lärare. Den tidigare obligatoriska kursen i läs- och skrivinlärning blev valbar och det resultatet kan vi se idag då svenska barn blivit allt sämre på att läsa och skriva. Utbildningsminister Ibrahim Baylan har efter många om och men uppmärksammat detta och skjutit till pengar för fortbildning för lärare i läs- och skrivinlärning – tyvärr är detta inte nog. Det krävs mycket mer resurser för att reparera skadan. Vidare har även skolbiblioteken i allt högre grad försvunnit eller fått begränsade öppettider vilket också påverkar läs- och skrivinlärningen i skolan.

Dessutom vill jag i min värld se en skola med lokala skolstyrelser där lärare, föräldrar och skolledning tillsammans tar beslut om skolans ekonomi och inriktning. Många föräldrar känner idag (speciellt när det gäller gymnasieskolan) inte att de vet vad som händer i skolan och varför. Det är väl ändå så att skolan är till för eleverna och så länge dessa är under 18 år är det väl även föräldrarnas angelägenhet?

När det gäller skolan vill jag först och främst jobba med följande frågor:

Lokala skolstyrelser där elever, föräldrar, lärare och skolledning tillsammans bestämmer över skolans resurser och inriktning.
Ökad satsning på fler skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger då behovet av dessa är stor.
En skola där alla barn ska lära sig läsa, skriva och räkna på lågstadiet och där duktiga elever får utrymme att läsa i egen takt. Skolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att tidigt ska lära sig att läsa, skriva och räkna. Därför behöver insatserna förstärkas på lågstadiet.
Minskade klasstorlekar eftersom de växande klasstorlekarna i grundskolan har försämrat möjligheterna för alla elever att lära sig att läsa, skriva och räkna.
Mer idrott på schemat. Mängder av vetenskapliga undersökningar visar att fysisk aktivitet påverkar inlärningsförmågan positivt.
Entreprenörskap ska finnas som en röd tråd genom hela skoltiden. Om intresset för entreprenörskap väcks tidigt ökar möjligheterna för fler företagare i framtiden.
Högre löner för lärare. Lärarna är skolans viktigaste resurs. Välutbildade och bra lärare är en förutsättning för att ge bra undervisning till eleverna i våra skolor.

Ungdoms- och akademikerarbetslöshet
Ungdomsarbetslösheten har ju varit på tapeten en hel del den senaste tiden. Över 140 000 ungdomar är idag arbetslösa och det är inget annat än ett stort misslyckande. Det tråkiga i kråksången är att Socialdemokraterna värjer sig mot borgerlighetens förslag och anklagar till exempel Centerpartiet för att med ungdomsavtalet vilja försämra arbetsvillkoren för ungdomar. Jag undrar bara var den största försämringen ligger – för dem som är inne med ena foten på arbetsmarknaden eller dem som är utanför med båda fötterna?

Min vän Lotten har två utbildningar – lärare och informatör – men hankar sig fortfarande som 32-åring fram på diverse vikariat inom helt andra områden. När hon var på arbetsförmedlingen för någon månad sedan sade hennes handläggare att hon inte skulle oroa sig för lärarjobb – ”de kommer – om fem åt blir det stora pensionsavgångar.” Ja, Lotten undrade förståss vad hon skulle göra till dess…

Ett annat exempel är min bror Fredrik som är 27 år och bor hemma. Han är utbildad bibliotekarie, men får inga jobb. Hur roligt tror ni att det är att var snart 30 och inte ha ett jobb, att inte ha råd att flytta hemifrån att inte ha råd att ta körkort som också är ett måste om man vill på bo landsbygden och i Västerbotten. Nej mina vänner – att locka människor till utbildning – ”det lönar ju sig med utbildning” - och sedan erbjuda dem arbetslöshet är ett stort lurendrejeri och slöseri med resurser. ”Det är billigare att fösa in 200 elever i en hörsal än att ge dem a-kassa” var det någon klok människa som sa.

Här vill jag jobba för:

Ungdomsavtal. * Avtalet innebär att ungdomar mellan 16-24 år får större möjlighet till arbete. Under två års tid kan såväl arbetsgivare som arbetstagare avsluta anställningen med omedelbar verkan. Om arbetsgivaren avslutar anställningen, har den anställde rätt till ett avgångsvederlag, om man jobbat minst tre månader. Detta avgångsvederlag utgår med 8 % av den utbetalda lönen, vilket motsvarar en månadslön efter ett år och två månadslöner efter två år. Om anställningen inte avslutas övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning med vanliga uppsägningsregler efter två år.
Att halvera arbetsgivaravgifterna för ungdomar upp till 24 år
Att ta bort eller sänka arbetsgivaravgifterna rejält för alla de som varit arbetslösa mer än ett år (gäller även ungdomar 16-24 år).
Ta bort arbetsgivaravgifterna för sommarjobbande ungdomar.
Att anpassa utbildningar efter de behov som finns inom olika yrkesgrupper.
Borttagande av fribeloppstaket för eftergymnasiala studier.
Hälften bidrag, hälften lån i studiemedelssammanhang.
Att konkurrensutsätta CSN.